Kustsvenskarna eller estlandssvenskarna är en historisk folkgrupp som bodde på Väst-Estlands kust och öar i århundraden. Själva kallade de sig under senare tid för aibofolke, öbofolket. Deras unika språk, kultur och traditioner formades kring sjöfart, fiske, jordbruk och båtbyggnad, och är en del av regionens historia redan från 1200-talet. Andra världskriget gjorde abrupt slut på kustsvenskarnas kontinuitet i Estland, men deras kulturarv lever kvar i ortnamn, folksägen, museer och aktiv verksamhet i Aibolands föreningsliv (dans, musik, folkdräkter, högtidsdagar, det svenska språket med sina dialekter, tvåspråkiga vägskyltar, naturobjekt och byggnader). Kulturarvet visas idag upp på Aibolands museum i Hapsal/Haapsalu och i de historiska svenskbygderna och av kulturbärare från de bygderna. Det unika kustsvenska kulturarvet värderas som en del av Estlands kulturhistoria.
Vad väntar dig längs rutten
Pärlor längs rutten: Aibolands museum, bageriet i Nõva med sina kardemummalängder och bröd, Nuckö kyrka, S:t Olofs kyrka och kyrkogård på Ormsö, Ormsö hembygdsgård
Ruttens längd: besöker du alla platser så är rutten ca 184 km, se karta för en mer detaljerad rutt
Tid: för att ta dig längs hela rutten behöver du minst 2 dagar och 1 natt, men du kan också följa bara en del av rutten, eller göra fler uppehåll och stanna längre
När: året runt, men antalet ställen att besöka kan vara mindre under lågsäsong
Hur kommer du hit: med bil, och till Ormsö tar du färjan från Rohuküla — till fots, med cykel eller med bil
Aibolands museum – porten till kustsvenskarnas arv
Börja den första dagens morgon i Hapsal/Haapsalu, där livet flyter i sin egen rytm och varje gathörn är fyllt av historia.
Kliv in på Aibolands museum – här finns kustsvenskarnas historia från sekler samlad. På museets vägg hänger en bildtapet, broderad av estlandssvenska kvinnor, som använt sina syfärdigheter för att bevara folkgruppens minnen. Om du kommer hit när museet är stängt så berättas samma historia av en bildkopia av tapeten på husets yttervägg.
Museet berättar också om den blå-svart-gula flaggans ursprung, nära förknippad med folket i just de här kustområdena. Och om du har tur så klingar talharpans djupa och mörka ton i rummen, ett instrument från Ormsö som hör ihop med kustsvenskarna och deras liv.
Vid lunchtid är det dags att åka vidare — Nuckö väntar.
Nuckö — smaker, sägner och strandbyar
Börja med ett stopp vid Nuckö kyrka. Dess vita murar från 1200-talet minns besöket av kung Carl XVI Gustaf, en dag då områdets estlandssvenskar återförenades efter att ha varit åtskilda under lång tid. Bredvid kyrkan ligger den renoverade pastoratsbyggnaden och berättar om en tid då kustsvenskarna levde nära sina rötter och Guds hus stod i centrum för tillvaron.
Färden går vidare till Rosleps kapell och kyrkogård. En stillsam plats, där kors med svenska namn minner om gångna tider. Ta en titt på vindflöjeln i form av en valfisk i kapelltornets topp. Om du kommer hit precis mitt på dagen så spelar klockspelet — det är en stund när tiden stannar för ett ögonblick.
Värt ett besök är Roslep Brewery, vars olika sorter av hantverksöl bär gamla strandbyars svenskspråkiga namn och har Nuckökartan på etiketterna. Sommartid är terrassen öppen på skogsbaren Metsabaar, vintertid kan du njuta vid brasan utomhus, medan snön täcker omgivningarna.
På Nucköhalvön välkomnar dig också Nõva bageri, som sprider en oemotståndlig doft av nybakt bröd. Husmor Merike delar gärna med sig av berättelser om de kustsvenska smakerna — Rickuls kardemummalängd och hantverksbröd passar utmärkt att ta en smakbit av eller ta med sig på färden.
När dagen lider mot sitt slut passar det bra att ta natthärbärge i Nuckö eller åka tillbaka till Hapsal, där romantiskt boende i något trähus eller spahotell väntar.
Ormsö — en dag av stillhet mitt i kulturarvet
Dag nummer två tar dig över havet till Ormsö, där tiden går i sakta mak och varje hörn andas kustsvenskt kulturarv. På ön är det en bra idé att hyra en cykel, för att i lugn och ro upptäcka både naturen och kulturarvet.
Ormsö, med sina 93 kvadratkilometer, är till ytan Estlands fjärde största ö. Ormsö passar den som söker orörd natur och stillhet eller är intresserad av kustsvensk historia.
Ta dig tid, vid sidan av sevärdheterna som har med kustsvenskarna att göra, att njuta av naturen i Ormsö landskapsskyddsområde och längs vandringsstigarna. Rumpohalvön med sina vyer över havet åt två håll och Hulloviken med sitt rika fågelliv är högt uppskattade av fågelskådare och ornitologer även internationellt.
Till Ormsö kommer man med reguljär färja från Rohuküla hamn nära Hapsal. På Ormsö lägger färjan till i Sviby hamn. Färjan tar bilar, men man kan också åka över utan fordon eller med cykel. Cyklar kan även hyras på ön.
Ön går bra att besöka på en dag, men sommartid finns många matställen och övernattningsmöjligheter, så att man kan stanna på Ormsö även mer än en dag.
Ormsö hembygdsgård i Sviby berättar i ord och bild om livet på ön före världskriget — när nära 2400 svenskar bodde här och bara ett par hundra ester. Gårdsbyggnader, uppbyggda efter flyktingars berättelser och gamla foton, återuppväcker det försvunna bylivet.
S:t Olofs kyrka, med sin tornlösa silhuett, är öns hjärta. Kyrkan saknar klocktorn, men kyrkklockan hänger under takfoten. Bredvid kyrkan ligger Ormsö kyrkogård, som med över 300 ringkors eller solkors är unik i världen.
För den som vill vandra finns Ormsös naturstigar — Rumpo vandringsstig leder till Rumpohalvöns spets, där vyer över vikarna öppnar sig åt båda håll. Här växer också ovanliga mossor. Vandringsleden Hullo–Prästvike för till en igenväxande strandsjö, och Hulloviken är bo- och rastplats för fåglar.
Innan du lämnar ön, besök också Saxby fyr, vars vita silhuett och fyrljus har hjälpt sjöfarare i sekler. På 1990-talet återinvigdes S:t Olofs kyrka och ett specialchartrat fartyg under svensk flagg kastade ankar i Saxbyviken. Visafritt, med passen kvar på båten, kunde ormsöbor som bott i exil komma iland på ön för en kort stund. Idag förvaltas kulturarvet vidare av dagens samhälle på ön och av ormsösvenskar i Sverige.
Ormsö erbjuder stillhet, kulturarv och orörd natur — idealiskt för en dagstur eller för en lugn längre vistelse.
En tur i kustsvenska spår är ett hållbart val:
bär och för vidare det kulturhistoriska arvet
leder besökare från storstan och de stora landsvägarna till mindre besökta platser
är möjlig att besöka året runt och belastar därigenom miljön mindre
tar i matmenyerna hänsyn till årstiderna och använder i möjligaste mån lokala råvaror
ger stöd åt företagandet i den här glesbefolkade regionen
*Länkarna i texten går till Estlands officiella turistdatabas, där det finns länkar vidare till de olika ställenas hemsidor.
** Om du börjar färden i Tallinn så besök även svenska S:t Mikaelskyrkan i gamla stan. S:t Mikaelskyrkan har under århundraden varit ett viktigt andligt centrum för estlandssvenskarna. Den har också stor betydelse i Norden idag, för majoriteten i församlingen utgörs av kustsvenskar och deras ättlingar.
När du kör från Tallinn mot Hapsal genom länet Harrien/Harjumaa, tänk då på att det kustsvenska området en gång i tiden sträckte sig även in på Padis klosters ägor. Om du gör turen med en professionell guide får du tid att sträcka på benen och höra mer om klostrets och herrgårdarnas land i trakten av Padis (Padise) och Vippal (Vihterpalu).
*** För grupper som reser tillsammans finns det möjlighet att beställa en rundtur med provsmakning på bryggeriet Roslep Brewery, eller göra en längre ölrundtur.
**** För större sällskap kan turen utökas med temamåltider: fikapaus på Nõva bageri med kålrotsbröd och kardemummakaka. Aibolands museum erbjuder provsmakning av säsongens fisk.
Sirge 2, Tallinn 10618
info@heak.ee
Käesoleval veebilehel on võimalik muuta sisu kontrastsust, et lugemist hõlbustada.
Sisu suurendamiseks soovitame kasutada veebilehitsejale sisseehitatud funktsionaalsust: hoidke all Ctrl klahvi (OS X operatsioonisüsteemis Cmd klahvi) ja vajutage samal ajal + või - klahvi.
Teine mugav võimalus on kasutada hiirt: hoidke all Ctrl klahvi ja samal ajal liigutades hiire kerimisrulli. Tagasi normaalsuurusesse saab, kui vajutada samaaegselt Ctrl ja 0 klahvile.
Kõik enamlevinud operatsioonisüsteemid sisaldavad seadeid ekraanil esitatava sisu suurendamiseks.
Windows 7’s leiad programmi nimega Magnifier, kui vajutad all vasakul “Start” menüü nupule, trükid Magnifier (piisab juba mõnest esimesest tähest) ja vajutad Enter. Avaneb väike aken, milles on kõik on suurendatult. Vaikimisi jälgib programm hiire kursori asukohta. Windows XP’s leiad Magnifier’i kui liigud Start > All Programs > Accessories > Accessibility > Magnifier.
Apple arvutitel tuleb suurendamise kasutamiseks navigeerida järgnevalt: Apple menüü > System Preferences > Accessibility (või Universal Access) > Zoom.